Sanna - Carpe diem

Min älskade man (ok fästman) är helt galen. Igår när jag kom hem så såg jag att sängen var halvt bäddad och det brukar den aldrig vara. Jag gick in till sovrummet för att hämta ett lypsyl och såg att det låg ett litet rosa paket från Guldfynd på min sida av sängen. Jag blev helt chockad. Inte hade jag förväntat mig ett sånt paket en vanlig tisdag i juli. I paketet låg världens finaste ring. Anders är helt otroligt generös. Han ville ge mig något för att jag tar hand om allt här hemma jämt så att han slipper det eftersom han jobbar så mycket. Jag har tyckt många gånger att han borde hjälpa till mer men nu ska jag aldrig gnälla mer. Ringen har jag tittat på i kataloger tidigare och bara drömt om att få. Den är inte billig kan jag säga. Dyrare än min förlovningsring... Anders hade tagit med sig en av mina andra ringar till affären för att vara säker på att få storleken rätt. Så gulligt! Jag är så lyckligt lottad som har Anders. Inte för att han köper saker till mig jämt utan för att han är helt underbar. Så det så.



Puss

Så var det dags för en ny vecka. En intensiv vecka för mig måste jag säga. För det första jobbar jag varje dag denna vecka, sammanlagt nästan 50 timmar. Det är nästan så jag förstår varför vissa oroar sig för mitt tempo... För det andra är jag kattvakt till mamma och pappas katter från och med idag tills på onsdag då de är i Stockholm och roar sig. Dessutom känns det som att det är dags att börja packa ner saker i lägenheten som vi inte behöver använda innan flytten. Jag måste nästan göra det nu innan jag verkligen inte orkar göra något mer. Jag kommer förmodligen inte vara till stor hjälp vid själva flytten eftersom jag inte ska bära en massa i slutet på graviditeten. Det blir väl så att vi får ta hjälp av familjerna med det så kan jag städa ur lägenheten. Det borde jag ju klara av iallafall.

Anders jobbar sin sista vecka nu och har sedan tre veckors semester. Eftersom han har jour nu så är han ledig redan från fredag denna vecka. Då kommer hans två kusiner upp från Stockholm och det brukar gå vilt till så jag flyttar hem till mamma och pappa i helgen. jag kommer iallafall att visa upp mig eftersom en av kusinerna är intresserad av att se hur stor min mage har blivit. Gulligt tycker jag men så ska han bli gudfar till bebisen också. När kusinerna åker hem igen så följer Anders med dem till Stockholm så då tänkte jag ta hem Vilda och umgås med henne. Om jag inte jobbar såklart. Men om han är borta mellan måndag och tisdag nästa vecka så går det bra för då är jag ledig. Hade jag inte varit gravid så hade jag kanske följt med till Stockholm också. Men bara om Anders hade betalat lite shopping. Nu är det ju inte så roligt att handla kläder längre så jag håller mig tills bebisen är född och jag har gått ner mina graviditetskilon igen. Appropå det så blir jag så sugen på att gå ut på en powerwalk varje gång jag ser alla som är ute och är hurtiga. Det fungerar ju inte heller för mig eftersom jag blir andfådd av minsta lilla rörelse just nu.

Till råga på allt så känner jag mig som världens sämsta vän som aldrig hinner umgås med mina vänner. Eftersom jag hatar att prata i telefon så blir det inte att jag ringer heller. Jag får bli bättre på det och så hoppas jag att nån vill umgås med mig när jag är hemma och är föräldraledig.

Nu ska jag ta tag i jobbet och gå ner till förrådet och röja. Vi får in en massa pall med papper nu i veckan så jag ska se till så att vi har någonstans att ställa det. En del ska jag åka med till Tierp men det mesta måste stå hos oss. Så nu har jag att göra...

Puss

Dessa ska jag köpa till bebisen.



Puss

Igår bakade jag kärleksmums och sockerkaka. Idag ska jag nog ge mig i kast med att baka drömmar, minttoppar och bärmuffins. Kul att fylla upp frysen lite så vi har något att bjuda på när det behövs.

Två andra saker jag ska göra idag är att skicka iväg tre paket med saker som jag har sålt på Tradera och så ska jag panta fem säckar med flaskor från jobbet. det fungerar inte alls med att panta på jobbet då inte alla ställer upp. Jättetråkigt är det. jag funderar på att börja spara min egen pant och ansvara för den. Då slipper jag bli irriterad på alla säckar som står på lagret hela tiden.

Kom på att jag ska fixa lite med jobbgrejer också. Har under veckan hjälpt min chef med lite schemaläggning och har hittat en hel del fel. Ska göra vad jag kan för att hjälpa henne med det. Riktigt roligt är det faktiskt.

Puss

Så länge jag kan minnas så har jag haft problem att sova. I vissa perioder går det bara inte att somna och jag ligger vaken nätterna igenom. Det värsta med graviditeten är att mina sömnproblem har blivit ännu värre. Jag har svårt att somna och sen så vaknar jag flera gånger per natt. Jag rullar runt och vet inte hur jag ska ligga. Jag svettas om jag har täcke och fryser om jag inte har det. Minst två gånger per natt vaknar jag med sendrag i vänster vad. Tyvärr så tror jag ju att dessa sömnproblem kommer hålla i sig flera år framöver. Hur bra sover man när man ska upp och amma mitt i nätterna liksom? Bara att vänja sig kanske? Fler barn kommer jag ju vilja ha också så fler graviditeter kommer jag ju att gå igenom.

Den 21:a september jobbar jag mitt sista pass innan jag går hem på semester och den 10:e oktober börjar min föräldraledighet. Jag hoppas på att få lite vila innan bebisen är född men det är inget jag räknar med. Jag får helt enkelt nöja mig med situationen.

Puss

Efter tre år av mycket letandeoch husvisningar har vi äntligen hittat vårt hus. För drygt en vecka sedan skrev vi på våra papper och den första september flyttar vi. Huset är enormt stort och tomten är helt fantastisk. Det är ett stort projekt som kommer ta flera år att göra klart men det är det värt. I slutändan kommer det att bli vårt drömhus. Känslan är helt underbar. Nu slipper vi bo i lägenhet när bebisen kommer. Visserligen kommer vi få bo i byggkaos men vi kommer prioritera så att vi har ett härligt sovrum att dra oss undan till. Att planera för vad man vill göra med huset är helt fantastiskt. Vi kan verkligen göra vad vi vill. Det är inte alla som har den möjligheten. Jag är så underbart glad just nu. Lite lätt stressad också naturligtvis. Jag kommer ha ca fem veckor kvar av min graviditet då vi flyttar. Som tur är så har vi en massa hjälp. Det kommer behövas... Det nästan bästa är att jag ska få bygga om ett av rummen till en walk-in closet. Det har varit min stora dröm och nu blir den verklighet!!




Puss

Min man är verkligen bra på att överraska mig. I lördags var vi ut och åt på en restaurang tillsammans med hans föräldrar och yngre syster. Vi firade att hans föräldrar hade 34-årig bröllopsdag. Mitt i middagen plockade Anders pappa upp ett litet paket och gav till sin fru. Alltid spännande med sånt ju. Plötsligt så plockar Anders upp ett likadant paket till mig. Det hade jag aldrig kunnat tro. I paketet låg ett jättefint piercingsmycke till min navel. I guld med en lila sten. Superfint! Jag har inte haft ett smycke i på länge eftersom det alltid kliar. Kan vara så eftersom jag alltid har haft fejksmycken. Men nu kommer det nog fungera. Nu längtar jag ännu mer tills bebisen är född så jag får användning för smycket.



Puss 

Jag kommer ju vara gravid och ganska stor till hösten och har börjat fundera på det här med kläder. Vad ska jag ha på mig? Eftersom jag ska jobba så länge jag kan så kommer jag ju för det mesta gå klädd i mina jobbkläder. Eller jag hoppas det iallafall. Jag kanske inte kommer i dem då heller...

Nu har jag suttit och funderat på vad jag kan ha på mig under den sista tiden och även vad jag kan ha på mig efter graviditeten. Min lösning får bli boot-cutjeans, tröjor och ponchos. Det får bli min stil liksom. Inte alls helt fel tror jag. Jag får piffa till det med snygga smycken, skor och väskor.

Hur klär man sig sen då? Vad klär man sig i när man är en mamma i 30-års åldern? Jag antar att jeans alltid fungerar men vad ska man ha på överkroppen? Jag som inte har någon klädstil nu kommer ju hamna i en kris. Jag hoppas att mina vänner kan hjälpa mig...

Varför tänker jag ens på det här nu? Är jag knäpp? Allvarligt talat så vill jag inte tappa bort mig själv för att jag skaffar barn. Jag vill fortfarande ha en identitet och inte bara vara mamma. Jag vill se bra ut också. För min och andras skull. Hur många mammor finns det inte som bara går klädda i mysbyxor och sambons tröjor? Jag är väl där nu men vill inte hamna där sen. Jag vill gå ner alla kilon och få tillbaka min kropp. Eller, helst en snyggare... Tur jag har då som har vänner och familj och speciellt en sambo som peppar mig.

Det kommer väl gå bra det här?

Puss